Kategoriarkiv: Nyheter

Lokaltidningen Vellinge uppmärksammar ZeoFriction

 

Vulkaniskt material halkans nya fiende: “Roligt ligga i framkant”

Vägförening ville hitta ett miljövänligt alternativ

HÖLLVIKEN. Vägförening nr 1 i Höllviken tröttnade på problemen som följer med salt som halkbekämpning och hittade ett alternativ – det vulkaniska materialet zeolit.
Av Åsa Meierkord
 

När vintern kommer till Skåne och Höllviken är halkan alltid ett stort ämne och bekymmer bland de många vägföreningarna i kommunen. Höllvikens Vägförening nr 1 som förvaltar cirka sex kilometer väg – huvudgatorna Boltensternsvägen, Höllviksstrandsvägen och Steffensvägen samt tillhörande sidovägar, är inget undantag.

– Varje dag cyklar ett stort antal barn till skolan och här passerar även barn från ett stort antal andra område. Vägföreningen vill hålla en säker skolväg men även gående som promenerar eller rastar sina hundar skall känna säkra vid promenader inom vårt område, säger Ulf Nebel, vägfogde i föreningen.

ULF NEBEL har studerat hur man skulle kunna göra vinterväghållningen miljövänlig i många omgångar.

– Tidigare har vi lagt ut en stenkross men det måste delvis blandas med salt för att materialet skall kunna spridas. Hundar och andra husdjur får skador av frätande salt, säger Ulf Nebel.

Han fick upp intresset för materialet zeolit efter att ha varit i kontakt med det på golfklubben.

– Det är ett vulkaniskt material, helt naturligt, miljövänligt och nedbrytbart. Om zeoliten hamnar på skor, tassar eller kläder behöver man inte känna sig orolig, säger han.

NÄR HALKAN nyligen slog till lade föreningen ut zeoliten för första gången och hittills ser det ut att fungera bra.

– Zeoliten är något dyrare men vi tycker att vinsterna för miljön är betydligt större. Många kommuner vill förbjuda spridning av salt som halkbekämpning och i Kiruna är det redan totalstopp, det är roligt att vi kan ligga i framkant, säger Ulf Nebel.

ZEOLIT

Zeolit är inget smältmedel utan en mineral som absorberar den tunna vattenfilm som finns på ytan av is och snö och fastnar. Resultatet blir en sandpapperseffekt på asfalt, sten och trä.

Zeoliten var det enda halkbekämpningsmedlet som var miljögodkänt under vinterspelen i Vancouver 2010 och används sedan 2005 runt om i Kanada.

Källa: Lokaltidningen Vellinge (öppnas i ny flik)

Halkbekämpning med ZeoFriction i tidningen Utemiljös vinternummer!

Risk för halka och du vill undvika salter som skadar infrastruktur, djur och natur? Repar väggrus och sand er marksten, natursten och golven inomhus? Orsakar väggrusets stenar stopp i rulltrappor och automatiska dörrar? Det finns som tur är ett både effektivare och skonsammare sätt att hålla halkfritt: Halkbekämpning med ZeoFriction.

Miljösmart halkbekämpning med ZeoFriction, d.v.s. högeffektiva, ekologiska zeoliter, som varken innehåller salt eller repar känsliga material, uppmärksammas nu i Tidningen Utemiljös temanummer om vintern. Klicka på artikeln nedan och läs om hur man håller halkfritt på grönt vis på Gröna Lund och Kolmården. Kontakta oss gärna på info@ecoconcept.se eller 0704-163377 om du önskar mer information om skonsamma sätt att bekämpa ishalka.

Halkfritt med skonsamma naturliga zeoliter i Tidningen Utemiljö
Halkfritt med skonsamma naturliga zeoliter i Tidningen Utemiljö

Conficomp uppvärmda markplattor uppmärksammas i dansk media

Conficomp uppvärmda markplattor som är energieffektiva och automatiska har nu även uppmärksammats i den välmatade danska trädgårdsanläggartidskriften Grønt Miljø.

Grön Miljö Nr 4 2018 om Conficomp uppvärmda markplattor
Grønt Miljø Nr 4 2018

Klicka här för att läsa notisen i Grønt Miljø 2018 nr 04 (öppnas i ny flik)

...eller klicka här för att komma till nedladdningssidan för hela tidningsnumret.

“Grønt Miljø er et magasin om planlægning, anlæg og drift af have, park og landskab. I ti årlige numre skriver vi for fagfolk i privat eller offentlig virksomhed, fagets kunder, leverandører og uddannelsessøgende.”

Conficomp uppvärmda markplattor uppmärksammas i Tidningen Utemiljö

Tidningen Utemiljö uppmärksammar våra unika och energieffektiva Conficomp uppvärmda markplattor i sitt senaste nummer på temat markbeläggningar. Syftet är att erbjuda is- och snöfria gångstråk även på “svåra” ytor. Sådana är ramper, trappor och framför entréer där varmt möter kallt och kondens bildas som sedan fryser. Dessutom finns uppvärmda taktilstråk med sinus- och start/stopp-plattor för garanterad tillgänglighet även vintertid.

Traditionella värmekabellösningar behöver värma upp hela markbeläggningen underifrån. Jämfört med dem kan man med Conficomp uppvärmda markplattor spara upp till 70 % av energiförbrukningen. Detta beror på att endast någon millimeter av ytan behöver värmas upp, hög värmeisolering nedåt och snabb automatik med inbyggd yttemperatursensor.

Dessutom blir installationen enklare eftersom man inte behöver gräva ned sig, utan helt enkelt byter ut befintlig marksten mot lika tjocka nytillverkade i förstärkt fiberkomposit. Vi lämnar hela 10 års garanti på funktionen.

Klicka på bilderna nedan för att förstora artikeln.

Markvärmeplattorna vid Orangeriet hittar du här och bostadsrättsföreningens här (öppnar karta i ny flik).

 

Conficomp uppvärmda markplattor uppmärksammas i Tidningen Utemiljös temanummer om markbeläggningar. Sida 1.
Artikel i Tidningen Utemiljös temanummer om markbeläggningar. Sida 1.
Conficomp uppvärmda markplattor uppmärksammas i Tidningen Utemiljös temanummer om markbeläggningar. Sida 2
Artikel i Tidningen Utemiljös temanummer om markbeläggningar. Sida 2.

Tidningen Utemiljö gör reportage om Conficomp markvärme

Idag fick vi besök från Tidningen Utemiljö som kommer att göra ett reportage om Conficomp markvärme. Utemiljö vänder sig till de som yrkesmässigt arbetar med parker, trädgårdar, kyrkogårdar, golfanläggningar och andra grönområden och utemiljöer. Tidningen är också organ för STAF – Trädgårdsanläggarna i Sverige. Man skall ha ett temanummer om markbeläggning och ville ställa frågor och ta bilder inför ett reportage om Conficomp markvärme.

Lena Fredriksson från Tidningen Utemiljö gör reportage om Conficomp markvärme som kan kombineras med olika ytmaterial. Bo Nordqvist demonstrerar.
Conficomp markvärme kan kombineras med olika ytmaterial. Bo Nordqvist visar Lena Fredriksson från Tidningen Utemiljö.

Särskilt användning i trappor och ramper är intressant, menade Lena Fredriksson. Anledningen är att dessa ytor vintertid kräver särskilt underhåll för manuell halkbekämpning för att uppfylla tillgänglighetskraven, vilket blir kostsamt. Så kan man helt automatiskt tillse att ishalka och snöhinder aldrig uppstår finns det mycket pengar att spara.

Till Tidningen Utemiljö

Till Trädgårdsanläggarna i Sverige

Zink i foder till smågrisar förbjuds inom fem år

Klart med förbud mot zink i foder till smågrisar

Sedan ett halvår tillbaka har användandet av medicinska halter zink  i foder till smågrisar debatterats flitigt inom EU. Nu står det klart att det blir ett förbud efter en övergångsperiod på upp till fem år.

sugga får zink i foder till smågrisar

Hög dos av zink i foder kan i vissa fall underlätta avvänjningsproblem hos smågrisar. Åtgärden betraktas som medicinsk och kräver därför recept från en veterinär. I Sverige uppskattas det att omkring 40 procent av grisarna avvänjs med hjälp av så kallat zinkfoder.

European Medicines Agency (EMA) har insisterat att ett förbud bör införas. EMA:s främsta motiv är att överflödig zink riskerar att hamna i jord och vattendrag via smågrisarnas gödsel. Detta kan i förlängningen innebära miljöfara. Fortsätt läsa Zink i foder till smågrisar förbjuds inom fem år

Alternativ till zink till smågrisar verkningslösa

Tre testade alternativ till zink till smågrisar verkningslösa medan minskad zinkdos fungerade lika bra

alternativ till zink till smågrisar i samband med avvänjning är ett önskemålEn nyligen genomförd undersökning av alternativ till zink till smågrisar visade att en 40 % minskning av den normala foderinblandningen zink fungerade precis lika bra som normaldos för diarrébehandling under avvänjningsperioden.

Tre alternativa foderinblandningar (OceanFeed, MiyaGold och GærPlus) testades också. Dessa visade sig tyvärr verkningslösa mot diarréer eller t.o.m. förvärrade problemen. Fortsätt läsa Alternativ till zink till smågrisar verkningslösa

Sjöpungen kan minska övergödning och ge energi

Kan man minska övergödning av havet och samtidigt skapa förnybar energi? Utanför Djupvik på Tjörn gör man just det, genom att skörda en krabat som växer så det knakar på misslyckade musselodlingar.

Övergödning kan minskas av sjöpungsodling
Sjöpung – Ciona intestinalis – Klicka för större bild!

Från början var drömmen att göra biogas. Genom att röta den skördade sjöpungen skulle man få gas som gick att tanka bilen med. Samtidigt fick man upp en del av den fosfor och kväve från till exempel jordbruket, som orsakar övergödning i havet. Detta eftersom en sjöpung tar upp kväve och fosfor på samma sätt som en blåmussla. Men eftersom sjöpungarna saknar skal är biomassan i deras inre mycket enklare att röta.

Allt levande innehåller kväve

– Allt levande innehåller kväve. Skördar vi det, och tar upp det som vi gör nu, så får vi tillbaka upp det på land, säger marinbiolog Fredrik Norén som driver företaget N-Research i Lysekil.

Projektet är i full gång och de första sjöpungarna skördades i november 2015. Enligt Olle Stenberg, VD på Marin Biogas Sverige AB som driver projektet, kan en hektar odling av sjöpung ge 650 MWh per år. Samtidigt renar man havet från 26 ton kväve och två ton fosfor.

Övergödning kan omvandlas till energi

Under Östersjöseminariet i oktober 2015 visade Olle Stenberg upp olika beräkningar. Dessa pekar på att en 5,1 km² stor odling av sjöpungar skulle kunna generera lika mycket energi som Sveriges största havsbaserade vindkraftpark – Lillgrund Vindkraftsverk – men till halva investeringskostnaden.
– Utöver det skulle 13 000 ton kväve och 1 200 ton fosfor tas upp ur haven.

Källa: SVT Nyheter Väst (öppnas i ny flik)


Fakta: Sjöpungar har det latinska namnet Ciona intestinalis och tillhör gruppen ascidier som finns i havet. Sjöpungarna finns på ett djup från en halv meter till ett djup på flera hundra meter. Den vanligaste är den så kallade tarmsjöpungen. Denna kan snabbt kan kolonisera olika ytor, exempelvis båtbottnar och rep som används i samband vid odling av musslor.

Conficomp markvärme gör halkfritt och tillgängligt per automatik

BPAB - Bollebygds Plast AB
BPAB – Bollebygds Plast AB

Känner du till Conficomp? Idag hade vi möte med innovativa BPAB, vilket står för Bollebygds Plast AB. BPAB har lång erfarenhet av att tillverka komponenter av olika plastkompositmaterial. Metoder som används är t.ex. manual lay-up och resin transfer molding (RTM). Vad som väckte vårt intresse, är att man har lyckats kombinera FRT (Fiber Reinforced Polymer) med ett konduktivt fibermaterial. Detta material är mycket tunt, under millimetern och alltså elektriskt ledande. På så vis kan man bygga upp tunna skivor som fungerar som halvledare och avger värme när elektricitet leds igenom.

Conficomp är uppbyggd av fyra olika lager med det konduktiva lagret närmast under ytan
Conficomps fyra lager – klicka för större bild!

BPAB kombinerar ett lager av det konduktiva materialet med en värmeisolering under och ansluter en lågspänd elkabel. Dessutom förlägger man en temperatursensor dolt i ytan. Allt gjuts sedan in i fiberkomposit och kopplas till en termostat. Resultatet blir en helt tät, isolerad skiva som avger värme när det blir kallt på ytan. Automatiken sörjer för att anläggningen sköter sig själv helt utan underhåll, dygnet runt – året runt. BPAB har döpt sin teknik för CONFICOMP, vilket uttydes CONductive FIber COMPosite.

Halkfritt – helt automatiskt!

Eftersom uppvärmningen av det tunna konduktiva materialet går på ett par minuter, tillåts termostaten reagera mellan snäva intervaller. Man kapar därför värmetopparna jämfört med värmekablar och kan spara upp till 70 % av energin. Detta gäller speciellt i de delar av Sverige där temperaturen ofta pendlar runt 0 grader vintertid. Att endast ett tunt lager vid ytan värms upp och att det är välisolerat nedåt, bidrar förstås också till den lägre energiförbrukningen. Jämför med t.ex. värmekablar som behöver värma upp hela stenläggningar, järnkonstruktioner eller tjocka lager med asfalt.

Skivorna kan göras från 3 mm tjocka upp till decimetern, beroende på användningsområde. Man kan forma dem på olika sätt, och t.ex. böja runt dem. Så skapar man t.ex. en tunn trappstegsinsats inklusive trappnos som kan monteras i en befintlig trappa.

Trappa utanför entré
Trappa –  Klicka för större bild

Plattorna kan även förstärkas för att bli körbara för tunga fordon och efterlikna marksten, asfalt eller t.o.m. trä.

Man tillverkar idag också uppvärmda taktila plattor och sinusplattor för att underlätta för synhandikappade vintertid.

Energieffektiv markvärme

Användningsområdena för Conficomp är förstås oändliga. Vad vi gillar som kompletterar Ecoconcepts verksamhet, är att Conficomp bidrar till halkfritt och ökad tillgänglighet till fastigheter för alla även vintertid. Dessutom till 50-70 % lägre energikostnad än andra solitära värmelösningar. Hetvattensystem kopplade till fjärrvärme som nyttjar spillvärme från industrier kan säkert också ge en låg energikostnad, men finns knappast tillgängligt överallt.

Ramp till entré vårdhem
Ramp – Klicka för större bild

Men för mindre ytor som utanför entréer, nödutgångar, i trappor och ramper där ofta elektricitet finns nära tillgängligt blir detta en elegant lösning som kan kopplas in utan större anläggningskostnad.

Ecoconcept och BPAB i samarbete om Conficomp

Vi har därför som enda externa organisation idag fått förtroende att marknadsföra och sälja Conficomp i nära samarbete med BPAB, Så kontakta oss på info@ecoconcept.se eller 0704-163377 om du är intresserad av att veta mer om Conficomp!

Läs mer: Conficomp markvärme (nytt fönster)

Fakta om användningen av vägsalt

Fakta om vägsalt

  • I Sverige använder Trafikverket årligen ca 250 000 ton vägsalt på det statliga vägnätet. Därtill kommer minst lika mycket ytterligare som sprids av kommuner, fastighetsbolag och privatpersoner och som det saknas statistik över.
  • En anledning till att man saltar och inte sandar på t.ex. motorvägar är att vid snabbare trafik så förstör sanden lacken på fordonen.  Sandar gör man bara på mindre vägar enligt  Richard Hovemyr, trafikledare vid Trafikverket.
  • Vägsalt är bara effektivt för att smälta is och snö ned till ca  9 minusgrader. Om man först har saltat så att vägbanan är våt av vatten och saltlake och temperaturen sedan sjunker ytterligare, så kan det frysa till is. Då finns risken att det blir ännu halare.
  • Vägsalt innehåller utöver natriumklorid (NaCl = koksalt) gips (CaSO4) och natriumferrocyanid  (Na4Fe(CN)6 x 3H2O) för att saltet inte skall klumpa ihop sig.
    Plogbil med spridare för vägsalt
    Snöplog med saltspridare

Trafikverkets avvägningar vid vägsaltning

  • Av framkomlighets- och trafiksäkerhetsskäl används vägsalt (natriumklorid; NaCl) för halkbekämpning på svenska vägar vid temperaturer kring 0 °C.
  • Det statliga vägnätet är uppdelat i fem vinterstandardklasser Vägsalt enligt Trafikverket vars logotyp visas härutifrån krav på väglaget. Kraven anger typ av insats för snöröjning och halkbekämpning och tid tills insats ska vara genomförd. Vägnätet i klass 1-3 som tillsammans utgör 25 procent av det statliga vägnätet halkbekämpas kemiskt med saltlösning eller befuktat salt.
  • Vid frosthalka, främst på hösten och våren, sprids vägsalt även på vägar i klass 4 som annars företrädesvis sandas. Vägar i standardklass 5 som utgör drygt hälften av det statliga vägnätet sandas normalt. Även vägar som halkbekämpas mekaniskt genom sandning tillförs en viss mängd salt genom att salt blandas i sanden för att förhindra frysning.
  • Kloridjonen är lättrörlig i mark och grundvatten och förhöjda salthalter påträffas i vattentäkter längs de vägar som saltas. Trafikverket har arbetat för att minska saltmängden och idag sprids NaCl oftast som saltlösning istället för torrt eller befuktat salt.

    Bild på rådjur som lockats till vägen av vägsalt
    Vägsalt drar till sig vilt som kan orsaka trafikolyckor. – Klicka för större bild!

Källor:

www.miljomal.se (ny flik)

www.bt.se (ny flik)

Hållbar utveckling