Halkbekämpning, Nyheter

Gratis isbroddar förebygger fallolyckor eller onödig kostnad?

Isbroddar förebygger fallolyckor bland äldre vintertid
Foto: Claudio Bresciani/ TT

Fallolyckor är den vanligaste olyckstypen i Sverige. Enligt MSB:s rapport ”Samhällets kostnader för fallolyckor” (2010) kostar fallolyckorna 22 miljarder kronor per år. Ifall isbroddar förebygger fallolyckor, skulle det då kunna vara lönsamt att dela ut sådana gratis?

Statistiken över kostnaderna från MSB omfattar visserligen alla fallolyckor bland äldre, inte enbart p.g.a. is/snö. Andelen 65+ i befolkningen ökar stadigt medan incidensen för en fallolycka fortfarande ligger på 1 gång vart 3:e år. Det är samma som att var tredje äldre (65+) person faller en gång varje år (Källa: Healthworks 2000). Det motsvarar ett fall varje minut i Sverige. Därmed är samhällets kostnader för fallolyckor stadigt stigande.

Göteborg: ”Isbroddar förebygger fallolyckor”

Sedan 2013 har Göteborgs Stad erbjudit gratis utdelning av broddar till kommunens äldre befolkning (65+) i ett försök att reducera antalet fall och halkolyckor på is och snö.

Hösten 2020 erbjöd man således knappt 12 000 nyblivna 65-åringar ett brev med erbjudande om gratis broddar. 45 % av dessa nappade på erbjudandet. Kostnaden för kommunen är ungefär 500 000 kronor per tillfälle.

Under ett år – 2019 – ströks förmånen med fria isbroddar. Motivet från kommunstyrelseordföranden var att ”det inte hör till kommunens kärnverksamhet”. Man tog det beslutet trots att en studie av Robin Holmberg vid Karlstads Universitet, gjord 2017, nyligen hade publicerats. Den studien visade tydligt att antalet fall/halkincidenser på is/snö bland äldre invånare i Göteborgs kommun hade sjunkit med hela 36 procent efter kommunens åtgärd. Detta är högt med tanke på att det bara är ca 45 % som väljer att nappa på erbjudandet. 2020 återinförde man förmånen med fria broddar till Göteborgs 65-plussare.

Vem betalar?

Intressant i sådana här diskussioner är att kostnaderna och nyttoeffekterna påverkar olika budgetar. Det är likadant som för om man ska minska eller öka insatserna för halkbekämpning. Kommunen finansierar en åtgärd som minskar samhällskostnaderna för både kommuner, landsting och staten.

Individen betalar den största delen av kostnaderna för fallolyckor
Fördelning av kostnaderna för fallolyckor efter primär kostnadsbärare

Och det är ändå individerna som får betala den högsta kostnaden. Det är dessa som drabbas värst, både rent fysiskt i form av lidande, och ekonomiskt. Individernas andel är hela 45 %, vilket för hela Sverige blir ca 10 miljarder kronor per år. (Källa: ”Samhällets kostnader för fallolyckor” MSB – 2010).

Vad tycker du? Ifall isbroddar visat sig förebygga fallolyckor, ska då kommuner dela ut gratis isbroddar till äldre?

Halkbekämpning, Nyheter

Kommuners vinterväghållning

Att snöröja och bekämpa halka behöver anpassas efter de lokala förutsättningarna och skiljer sig därför över landet. Våra kommuner har därför satt upp regler för hur vinterväghållning ska gå till. Dessa uppdateras emellanåt efter ambitionsnivå och vad budgeten tillåter.

När man inte är nöjd med hur snöröjning och halkbekämpning fungerar bör man vända sig till sin kommun och klaga, men det kan vara svårt för en lekman att förstå hur hela systemet är upplagt. Så därför drar man sig gärna för att göra detta. Man känner heller inte till de krav kommunerna ställer på sina underentreprenörer, som oftast är de som utför arbetet, och klarar därför inte att ta diskussioner runt vinterväghållningen.

Bilden visar obefintligt snöröjd trappa ned till gångtunnel, och som man tvingas använda för att passera vägen.
80-åriga Elvira på väg ned i gångtunnel. Året var 1986.

Jag har därför här sammanfattat vad vår egen kommun, Göteborg, har för riktlinjer för snöröjning och halkbekämpning och förhoppningsvis kan det vara till lite hjälp när man ringer sin egen kommun:

Mellan 15/10 – 15/4, vinterväghålls de kommunala gatorna inom Göteborgs Stad av stadsmiljöförvaltningen. Det gäller huvudgator, bostadsgator, backar, GC-banor, hållplatser, gångbanor och övriga ytor som stadsmiljöförvaltningen förvaltar.

För att beredskapen ska gå ut och snöbekämpa krävs ett uppfyllt startkriterium, vilket varierar för olika gator. Det ska ha snöat mellan 2-5 cm innan startkriteriet är uppfyllt. Därför kan det ibland dröja innan snöpådragen startar.

Gatorna har olika prioriteringsordning. Större gator, där många färdas och där kollektivtrafiken kör, går först. Sist kommer mindre gator, som bostadsgator.

Olika gator har även olika åtgärdstider. De större gatorna behöver snöbekämpas tidigare då fler använder dessa. Åtgärdstiderna bygger på en ”normalvinter” eller ”normalsnöfall”. Kommer det 10 cm snö, eller mer, kan det vara svårt att hålla tiderna. Stadsmiljöförvaltningen får då gå tillbaka ytterligare ett tillfälle (eller så länge det snöar) och ploga om på nytt. Skulle det bli riktigt mycket snö får förvaltningen prioritera framkomlighet i första hand för kollektivtrafik och gående.

Inom momentet halkbekämpning och snöröjning finns bostadsgator som benämns backprogram. Backprogram innebär att förvaltningen åtgärdar dessa gator först i ett område då de anses vara så branta att de måste få en tidig åtgärd för att kunna köras på. Förutom flis på dessa gator lägger stadsmiljöförvaltningen även ut salt. Vid snöröjning prioriteras sträckor till förskolor och skolor liksom gångvägar till kollektivtrafikhållplatser.

I centrum finns det många gator som är smala eller på annat sätt saknar möjlighet till att lägga upp snöhögar. Från dessa gator måste man därför köra bort snön.

På gator där det kör kollektivtrafik finns också krav på att ploga både körytor och hållplatser. Det får inte plogas upp snövallar i ändarna på hållplatserna. Dels är de siktskymmande och dels svänger bussars överhäng ut över hållplatsen och kan skrapa i dessa snövallar.

Så kallad moddplogning ska alltid ske efter snöfall om det råder töväder.
Modd som slungats ut på gång eller cykelbana måste åtgärdas.
Snöröjning i spårområde kör efter planerade rutter. Rengöring av växlar ska inte påbörjas förrän snöröjningsfordon passerat.

Så försöker man genomföra vinterväghållningen i Göteborg, en stad som är både är kuperad och har en komplicerad trafikmiljö med tåg, spårvagnar och bussar blandade med oskyddade trafikanter.

Halkbekämpning, Nyheter

Så här sprider du ZeoFriction ekologisk halkbekämpning

ZeoFriction_halkbekämpning_3x5-l
ZeoFriction halkbekämpning 5-literspåse

Spridning av ZeoFriction runt fastigheten

ZeoFriction halkbekämpning kan enkelt spridas för hand. Det väger hälften mot vad salt och grus gör och räcker dessutom mycket längre, så arbetet blir mindre tungt och går snabbare. Hos oss själva på EcoConcept använder vi samma centrifugalspridare som vi sommartid använder till gräsmattegödsel till att halksäkra parkeringsytor, gångbana och en hal backe utanför vårt kontor. Den rymmer ca 30 liter ZeoFriction. Därtill har vi en handspridare för altaner och mindre gångytor, och som alltid står redo i hallen under vintern med några liter ZeoFriction i. Handspridaren ger en jämn fördelning och sparar därför maximalt på materialet.

Batteridriven handspridare
Batteridrivna handspridaren Wolf-Garten WE-B kostar ca 350 kr och fungerar lika bra på sommaren till gödsel och gräsfrön. Finns även batterispridare från t.ex. Einhell och Ryobi.

Det fungerar förstås också bra att använda hink och spade eller handen till att snabbt sprida ZeoFriction i t.ex. en trappa som blivit hal. Materialet är helt oskadligt för hud, skor och kläder. Det är också onödigt att sprida ut extra mycket ”för säkerhets skull” eftersom ett tunt lager fungerar lika bra.

Ett husmorstips, för när det har frusit på riktigt snabbt efter ett töväder och sedan bildats blankis på t.ex. en trappa, är att hetta upp en kopp med ZeoFriction i mikrovågsugnen (ca 15 sekunder på full effekt för 2,5 dl). Det uppvärmda materialet fastnar då på blanka isytor och ger friktion direkt. Ett alternativ är att fukta ZeoFriction genom att spraya lite vatten med en blomspruta på det innan spridandet, så snabbar man på fastfrysningsprocessen.

Spridning av ZeoFriction på vägar och större ytor

Våra professionella kunder som arbetar med grönytor och fastigheter använder ofta en tallriksspridare monterad på en pickup, traktor, etc. De ställer ned åtgången per kvadratmeter till ett minimum för att utnyttja den goda ekonomi en mindre mängd material med hög friktion kan ge. De sparar samtidigt körtid och maskinnyttjandetimmar eftersom de kan halkbekämpa större ytor med den mängd material som ryms på varje lass med ZeoFriction.

Använder man spridarskopa kan man med fördel välja en grövre fraktion på 4-8 mm eller använda ett finare siktgaller som man lägger i skopan. Kan man dessutom köra lite fortare än man annars brukar, så räcker materialet längre. Eftersom friktionen blir så mycket högre kan man fördela materialet glesare. Därmed slipper man få en onödigt hög materialåtgång och kan maximera friktionsnyttan per krona.

Därför känns det fantastiskt roligt när vi får höra från våra användare av ZeoFriction att enbart det faktum att materialet väger ca hälften mot vad de alltid tidigare har kämpat med att för hand sprida ut, har lett till färre belastningsskador och till och med att en medarbetare kan börja jobba som vanligt igen, nu när det manuella arbetet med spridning blivit mindre slitsamt. Mindre materialåtgång som gör jobbet fortare med ett lättare halkbekämpningsmaterial var den medicin som behövdes.

Halkbekämpning

ZeoFriction vid olika vinterväder

ZeoFriction på snö
ZeoFriction på bilden har blivit mörkblå. Det visar att den har aktiverats och ger grepp på både is och snö.

Så här använder du ZeoFriction ekologisk halkbekämpning vid olika snötyper

Torr snö, pudersnö

Skotta eller ploga först bort den lösa snön. Sprid därefter ett tunt lager med ZeoFriction.

Slask och snöblandat regn

Så fort det riskerar frysa på, sprid ut ZeoFriction för att halksäkra ytan. ZeoFrictions absorptionsförmåga kommer omgående att ta upp en del vatten och ge ett bra fäste på underlaget. Upprepade spridningar kan bli nödvändiga ifall ZeoFriction längre fram täcks över av tillkommande snö och regn som bildar flera lager av isskorpa. ZeoFriction är ett lättare material, så till skillnad från väggrus och sand som direkt sjunker till marken och blir overksamt vid minsta töväder, stannar zeoliten kvar längre uppe på isytan även efter att viss smältning börjat ske.

Tung, blöt snö

Skotta eller ploga först bort snön och sprid ut ett tunt lager med ZeoFriction. När nytt snöfall kommer och ca 5 cm snö lagt sig ovanpå materialet, skotta bort denna snö och komplettera med mer ZeoFriction ifall nödvändigt. Mycket av den ZeoFriction som tidigare spridits kan ha bevarats inbäddat i undre lager och komma att åter fungera som halkskydd när snö- och istäcket successivt sjunker ihop.

Lager med hård packad snö

ZeoFriction är perfekt på oskottade ytor där snö och is har lämnats kvar och frusit till eller packats hårt. Har man inte några omedelbara avsikter att ta bort detta helt, så sprid helt enkelt ut ZeoFriction ovanpå den hårdpackade snön och ytan är halksäkrad. Komplettera med nytt lager om nya snöfall ökar snödjupet.

Halkbekämpning, Nyheter

Fakta om användningen av vägsalt

Fakta om vägsalt

  • Trafikverket saltar omkring 20 procent av det statliga vägnätet där 80 procent av den totala trafiken går.
  • I Sverige använder Trafikverket årligen ca 230 000 ton vägsalt på det statliga vägnätet. Därtill kommer minst lika mycket ytterligare som sprids av kommuner, fastighetsbolag och privatpersoner och som det saknas statistik över.
  • Under mitten på 1990-talet var årsförbrukningen som högst på cirka 450 000 ton. Sedan dess har man förstått de negativa effekter vägsaltningen för med sig och försöker aktivt minska på saltanvändningen.
  • En anledning till att man saltar och inte sandar på t.ex. motorvägar är att vid snabbare trafik så förstör sanden lacken på fordonen.  Sandar gör man bara på mindre vägar enligt  Richard Hovemyr, trafikledare vid Trafikverket.
  • Vägsalt är bara effektivt för att smälta is och snö ned till ca  9 minusgrader. Ett annat problem är att om man först har saltat så att vägbanan är våt av vatten och saltlake och temperaturen sedan sjunker ytterligare, så kan det frysa till is. Då finns risken att det blir ännu halare och att vägsaltningen istället orsakar olyckor.
  • Vägsalt innehåller utöver natriumklorid (NaCl = koksalt) gips (CaSO4) och natriumferrocyanid  (Na4Fe(CN)6 x 3H2O) för att saltet inte skall klumpa ihop sig.

    Plogbil med spridare för vägsalt
    Snöplog med saltspridare

Trafikverkets avvägningar vid vägsaltning

  • Av framkomlighets- och trafiksäkerhetsskäl används vägsalt (natriumklorid; NaCl) för halkbekämpning på svenska vägar vid temperaturer kring 0 °C.
  • Det statliga vägnätet är uppdelat i fem vinterstandardklasser Vägsalt enligt Trafikverket vars logotyp visas härutifrån krav på väglaget. Kraven anger typ av insats för snöröjning och halkbekämpning och tid tills insats ska vara genomförd. Vägnätet i klass 1-3 som tillsammans utgör 25 procent av det statliga vägnätet halkbekämpas kemiskt med saltlösning eller befuktat salt.
  • Vid frosthalka, främst på hösten och våren, sprids vägsalt även på vägar i klass 4 som annars företrädesvis sandas. Vägar i standardklass 5 som utgör drygt hälften av det statliga vägnätet sandas normalt. Även vägar som halkbekämpas mekaniskt genom sandning tillförs en viss mängd salt, genom att salt blandas i sanden för att förhindra frysning.
  • Salters kloridjon är lättrörlig i mark och grundvatten och förhöjda salthalter påträffas i vattentäkter längs de vägar som saltas. Trafikverket har arbetat för att minska saltmängden och därför sprids idag NaCl oftast som saltlösning istället för torrt eller befuktat salt.

Vägsalt är billigt men kräver frekvent arbetsinsats och har negativ inverkan på vatten, djur, växtlighet och infrastruktur. Ett helt saltfritt och ekologiskt alternativ, som både ger hög friktion och fungerar ända ned till – 50 °C, är ZeoFriction.

Bild på rådjur som lockats till vägen av vägsalt
Vägsalt drar till sig vilt som kan orsaka trafikolyckor. – Klicka för större bild!

Källor:

www.sverigesmiljomal.se (ny flik)

www.bt.se (ny flik)

Lantbruk, Nöt, Nyheter

Att tänka på om hygienen vid kosläpp och besök på gårdar

God handhygien skyddar besökarnaKo

I stora delar av landet är det nu dags att släppa ut korna på bete. God handhygien som att kunna tvätta händerna vid kosläpp, skyddar den som klappar kor och kalvar mot smittsamma sjukdomar.

Jordbruksverket uppmärksammar nu att det är dags för kosläpp på många håll i landet. Folkhälsomyndigheten vill påminna om att det är viktigt att tvätta händerna efter kontakt med djuren. Det minskar risken för besvärliga infektioner som kan orsakas av parasiten cryptosporidium, men också av tarmbakterier som campylobacter och ehec.

Det är särskilt viktigt att tvätta händerna vid kosläpp med både tvål och vatten och sedan torka dem ordentligt innan man äter eller hanterar livsmedel. Hjälp småbarn med handtvätten och se till att barnen inte stoppar in en smutsig napp eller fingrar i munnen. Jordbruksverket har mer information om vad som är bra att ha i åtanke när man besöker gårdar med djur.

Tänk på följande som besökare vid kosläpp

  • Ta del av den hygieninformation som finns tillgänglig vid besöket.
  • Tvätta händerna med tvål och vatten före och efter kontakt med djuren eller deras närmiljö.
  • Enbart handsprit räcker inte för att avdöda vissa smittämnen, som parasiter. Använd handsprit endast på torra tvättade händer.
  • Hjälp barnen att tvätta händerna och håll uppsikt över barn och andra personer som kan ha svårt att ta till sig hygienråd. Till exempel så att de inte tappar nappar och sedan stoppar in dessa eller fingrarna i munnen.
  • Försök att undvika att äta i djurens närmiljö och tvätta alltid händerna innan förtäring.
  • Ha inte picknick i beteshagar för kor, får och getter.
  • Drick bara mjölk om den är pastöriserad, kokt eller värmebehandlad på annat sätt.
  • Bada inte i närheten av betesmarker där djuren kan gå ned i vattnet.

Från 2013 finns det krav på att det ska finnas möjlighet att tvätta händerna på exempelvis lantbruk som tar emot besöksgrupper, ridskolor, 4H-gårdar samt andra verksamheter som erbjuder direkt kontakt med djur.

Källa: Folkhälsomyndigheten (öppnas i ny flik)

Nyheter, Vattenrening

Vatten2023 – EcoConcept vattenrening på Svenska Mässan Göteborg 24-26 oktober

EcoConcept utvecklar nu konceptet inom vattenrening till större vattenreningssystem.

Den 24-26 oktober deltar EcoConcept på Vatten2023 på Svenska Mässan i Göteborg. Varmt välkommen att besöka oss i vår monter B05:79 där vi i samarbete med Toveko presenterar Toveko CX kontinuerliga sandfilter – marknadens effektivaste vattenrening för vattenflöden mellan 60 – 4 300 m3/dygn.

Nu är 2023 års mässa över, men här hittar du mer information om nästa gång den hålles och då heter den Vatten2025. Under tiden fram till dess kan du alltid läsa nedan om de vattenfilter vi visade upp eller ta kontakt direkt på vår servicetelefon 0704-163377.

Toveko CX kontinuerliga sandfilter

Toveko CX kontinuerliga sandfilter, med eller utan kemisk fällning, lämpar sig såväl för rening av avloppsvatten och industrivatten som till framställning av dricksvatten. Filtren, som kan använda både filtersand och zeolit, har ett gravimetriskt flöde utan behov av pumpar och arbetar kontinuerligt med en rörlig sandbädd.

Filtermediat lyfts successivt uppåt, tvättas och släpps sedan tillbaka ned i sandbädden igen. Därmed deltar hela filterbäddens samtliga korn i filtreringsprocessen och man uppnår en högre kapacitet vid samma filterbäddsvolym. Avsaknaden av pumpar bevarar flockarna, som enkelt avskiljs. I tvätten gnuggas och spolas filtermediat rent för att avskilja svårare media, som t.ex. oljor, vilka hamnar i ett separat utflöde med tvättvattnet.

Andra fördelar den högre filtreringskapaciteten ger, är låg bygghöjd samt enklare installation och transport. Filtren byggs helt i rostfritt stål i vår egen fabrik i Dalarna i 8 olika storlekar för renvattenflöden 90-4300 m3/dygn och avloppsvattenflöden 60-2900 m3/dygn.

Applikationer för vattenrening med Toveko CX

Avloppsvatten från ytbehandlingsindustri
Kommunalt avloppsvatten
Kondensvatten från biobränsleeldade kraftvärmeverk
Kondensvatten från sopförbränningsanläggningar
Råvatten som innehåller järn eller mangan
Cirkulationsvatten i kyltorn
Flodvatten som matarvatten till industri eller kraftvärmeverk
Dagvatten från oljehamnar
Lakvatten från deponier

Nyheter, Poolrening, Vattenrening

Mayafolkets sofistikerade vattenfiltrering

Stortorget i Tikal, Guatemala där världens första fynd av modern vattenfiltrering gjorts.
Stortorget i Tikal, Guatemala av Bjørn Christian Tørrissen – Own work by uploader, http://bjornfree.com/galleries.html, CC BY-SA 3.0

Mayafolkets avancerade vattenfiltrering överraskade nyligen de arkeologer som gräver ut den gamla Mayastaden Tikal i Guatemala. Man har funnit att mayafolket redan för 2300 år sedan hade ett mycket sofistikerat system för sin vattenfiltrering. Tekniken var tusentals år före sin tid och gjorde det möjligt att ha tillgång till rent vatten i tropikerna. Ett friskt vatten utan mikrober, patogener, kväveföroreningar och giftiga tungmetaller som t.ex. kvicksilver var avgörande för civilisationens överlevnadsförmåga. Efter filtrering transporterade man sedan vattnet vidare via ett system av akvedukter och kanaler.

I mayafolkets vattenreservoarer har man också funnit att vattnet de hade att tillgå tidvis hade rent giftiga nivåer av kvicksilver och cyanobakterier. Halterna var så höga att det högst troligt skulle göra befolkningen svårt sjuk. Samtidigt behövde de lagra mycket vatten inför de årliga månaderna med torka. Så de utvecklade en vattenfiltrering där de kombinerade kvartssand med zeolit som avlägsnade föroreningar och tungmetaller ur vattnet.

Konstruktion för vattenfiltrering med väggar av kalksten där vävar av bast omsluter filtermediet bestående av zeolit och kvartssand.
Väggar av kalksten där väv av bast omsluter filtermediet bestående av zeolit och kvartssand.

I västvärlden började man inte utveckla denna teknik för vattenrening förrän i mitten av 1900-talet. Mayafolket saknade både avancerade instrument och kunskap om bakterier, virus och jonbyten. Ändå klarade de att räkna ut att just det här speciella mineralet kunde säkerställa deras vattenförsörjning och överlevnad. De transporterade zeoliten 30 km från fyndigheten till Tikal så att de använde zeolit var knappast en lyckosam slump utan en förvärvad kompetens.

Mayafolket diggade heavy metal

Tikals vattenfiltrering fick bl.a. ta hand om cinnober vilket består till 86 % av kvicksilver som förgasas vid uppvärmning till att enbart det röda pigmentet kvarstår.
Cinnober består till 86 % av kvicksilver

Kvicksilverföroreningar var ett problem redan då. En orsak var att man gärna använde cinnober, alltså kvicksilversulfid som är ett rött färgämne. Man målade sig med detta under sina olika ceremonier. Tyvärr är cinnober också mycket giftigt då det består till 86 % av kvicksilver. Man framställde även pigmentet genom att värma upp cinnobermineralet till att kvicksilvret förångades. Troligen kondenserades den giftiga tungmetallen lite överallt. Därtill fanns det kvicksilverrester kvar i färgpigmentet som sedan kunde spridas vidare, särskilt ifall man tvättade av sig i vattenreservoarerna.

Fascineras också du av antikens tekniker? Läs då gärna artikeln om mayafolkets vattensystem på länken här (ca 2 minuter läsning).

Källa: University of Cincinnati, Ohio, oktober 2020

Nyheter

EcoConcept granted part of the Cleantech Impact Accelerator Program

Cleantech Impact Accelerator

We are very proud to announce that EcoConcept has officially been granted to be part of the Cleantech Impact Accelerator Program (CIA). The program is starting this month of October 2020.

We are looking forward to these new possibilities to reach out with our environmentally friendly solutions and find new co-operations – both with larger stakeholders and other entrepreneurs within the cleantech area in Denmark and Sweden.

Within the Cleantech Impact Accelerator EcoConcept will look forward to receiving:

  1. Access to strategic developments of greener cities and how to engage in partnerships with relevant stakeholders for new business opportunities.
  2. Possibilities to receive technological validation of our solutions by experts.
  3. Tailor-made training programs.
  4. Networking possibilities.
  5. Practicing of our pitch-deck for potential clients and/or investors.
  6. Access to potential funding and investments.

#cleantech #greencities #ecoconcept

Nyheter

EcoConcept ställer ut på Park og Anleggsmessen

EcoConcept ställer ut på Park og Anleggsmessen som är den ledande mötesplatsen i Norge för alla som jobbar inom park- och anläggningsbranschen.
Park og Anleggsmessen är den ledande mötesplatsen i Norge för alla som jobbar inom park- och anläggningsbranschen.

EcoConcept ställer ut på Park og Anleggsmessen på Norges Varemesse i Lillestrøm 6 – 7 november. Fri Entré!

Välkomna till vår samarbetspartner Naturgårdens monter C01-15 för att känna på och få veta mer om ekologisk halkbekämpning med ZeoFriction samt ZeoGarden jordförbättring. Du får även se med automatik och som drar upp till 70 % mindre energi än t.ex. värmekablar.

Park og Anleggsmessen är den ledande mötesplatsen i Norge för alla som jobbar inom park- och anläggningsbranschen.

till Mässprogrammet

Hållbar utveckling