Kategoriarkiv: Miljömål

Parks and Resorts miljöcertifieras med Green Key

Gröna Lund
Gröna Lund

Parks and Resorts är nordens ledande nöjesparkskoncern bestående av Gröna Lund, Kolmården, Skara Sommarland och Furuvik. Man har sedan länge haft fokus på hållbarhet inom koncernen och sedan flera år använder man även hållbar halkbekämpning med ZeoFriction i sina parker.

Hösten 2018 inledde man arbetet med att miljöcertifiera koncernens alla boenden och möteslokaler. Man valde att satsa på Green Key som är den ledande internationella miljömärkningen för anläggningar i besöksnäringen.

Green KeyGreen Key gör bedömningar utifrån 13 olika områden inom hållbarhet. Det handlar om energianvändning, vattenförbrukning, förnybar el, källsortering och återvinning. Andra områden är inköp av miljömärkta rengöringsmedel och ekologiska livsmedel, socialt ansvarstagande och utbildning av personal.

Man ska även kunna visa att man jobbar med systematiska miljömål på både kortare och längre sikt. Ett annat krav är att man hela tiden förbättrar sig år efter år för att man ska få behålla sin certifiering. Efter omfattande dokumentation, intervjuer, besök på anläggningarna, stickkontroller och slutligen en granskning av en oberoende jury, kom beskedet att Parks and Resorts boenden och möteslokaler väl uppfyller alla kriterier och från och med nu kan titulera sig Green Key-certifierade.

“Att certifiera möteslokaler och boenden är bara ett första steg. Våra planer för framtiden är att jobba för att certifiera fler verksamhetsområden” säger Carin Broryd, hållbarhetschef på Parks and Resorts.

Vill du läsa mer om Parks & Resorts hållbarhetsarbete? Klicka på: Hållbarhetsredovisning för 2018 (öppnas i ny flik)

 

Risk för vattenbrist 2019

Grundvattennivåer 2019-04-01

Under årets första kvartal har nederbörden i hela landet varit över genomsnittligt. Detta har för stora delar av landet inte varit tillräckligt för att återställa låga grundvattennivåer. Snö finns i nordvästra Svealand och nästan hela Norrland. Snöns vatteninnehåll är mindre än genomsnittligt i de flesta delar av det snötäckta området. Flödena är mestadels högre än eller ungefär genomsnittliga i hela landet. Vattenståndet i Vättern är under det genomsnittliga för årstiden medan vattenstånden i Storsjön, Siljan och Vänern är genomsnittliga för årstiden. I Mälaren och Hjälmaren är vattenstånden över de genomsnittliga.

Risk för vattenbristGrundvattennivåer mycket under det normala

I de små grundvattenmagasinen har en återhämtning skett. De små magasinens grundvattennivåer är nära eller över de normala för årstiden i hela landet. I de stora grundvatten-magasinen är nivåerna däremot under eller mycket under de normala i större delen av landet. Den nederbörd som kommit under vintern är inte tillräcklig för att de stora magasinens nivåer ska återgå till det normala. För de västliga och östliga delarna av Götaland samt nordöstra Norrland är grundvatten-nivåerna däremot nära de normala i de stora grundvattenmagasinen.

De orange markerade områdena på kartan ovan visar de delar av Sverige där grundvattennivåerna i stora magasin nu är mycket under det normala. Dessa sammanfaller med de områden där nederbördsavvikelsen nedåt under 2018 var störst jämfört med ett normalår. Bor man i de markerade områdena kan det vara en god idé att ta till vara på regn- och smältvatten för sommarens bevattningsbehov ifall man har möjlighet.

vattenbrist i stora magasin 2019_03
Klicka för att förstora bilden

 

Endast i Västergötland, östra Småland, Blekinge, västligaste Norrbotten och på Öland ligger grundvattennivåerna i stora magasin nära normala nivåer. I övriga landet ligger nivåerna under de normala.

Källor: SMHI, SGU (öppnas i nya flikar)

 

Bevattningsförbud över hela Gotland

bevattningsförbud
Bevattningsförbud råder på hela Gotland från 1 april.

Från och med måndagen den 1 april införs bevattningsförbud över hela ön. Detta gäller för abonnenter som är kopplade till Region Gotlands vattenledningsnät. Man uppmanar även alla som har enskilda vattentäkter till att spara på vattnet.

Vattenbrist förväntas under 2019

De stora vattenmagasinen på Gotland har ännu inte återhämtat sig efter fjolåret. Nivån i dessa magasin är fortfarande mycket under det normala. Vattennivån i Tingstäde träsk är just nu dessutom lägre jämfört med samma tid ett normalt år.

I fjol var nederbörden på Gotland också under det normala. Man uppmätte i till exempel Visby under 2018 endast 431 mm nederbörd. Detta är mycket under det normala som är cirka 600 mm.

Detta gäller från 1 april 2019

Region Gotland bedömer med ovanstående som underlag att ett bevattningsförbud behövs för hela Gotland från den 1 april.

Förbudet gäller:

  • Bevattning med spridare eller slang (ej heller droppbevattning). Givetvis får du vattna med vanlig vattenkanna.
  • Biltvätt med slang.
  • Spa/pool/bassänger får inte fyllas på med kommunalt dricksvatten.

Källa: Region Gotland (öppnas i ny flik)

Sjöpungen kan minska övergödning och ge energi

Kan man minska övergödning av havet och samtidigt skapa förnybar energi? Utanför Djupvik på Tjörn gör man just det, genom att skörda en krabat som växer så det knakar på misslyckade musselodlingar.

Övergödning kan minskas av sjöpungsodling
Sjöpung – Ciona intestinalis – Klicka för större bild!

Från början var drömmen att göra biogas. Genom att röta den skördade sjöpungen skulle man få gas som gick att tanka bilen med. Samtidigt fick man upp en del av den fosfor och kväve från till exempel jordbruket, som orsakar övergödning i havet. Detta eftersom en sjöpung tar upp kväve och fosfor på samma sätt som en blåmussla. Men eftersom sjöpungarna saknar skal är biomassan i deras inre mycket enklare att röta.

Allt levande innehåller kväve

– Allt levande innehåller kväve. Skördar vi det, och tar upp det som vi gör nu, så får vi tillbaka upp det på land, säger marinbiolog Fredrik Norén som driver företaget N-Research i Lysekil.

Projektet är i full gång och de första sjöpungarna skördades i november 2015. Enligt Olle Stenberg, VD på Marin Biogas Sverige AB som driver projektet, kan en hektar odling av sjöpung ge 650 MWh per år. Samtidigt renar man havet från 26 ton kväve och två ton fosfor.

Övergödning kan omvandlas till energi

Under Östersjöseminariet i oktober 2015 visade Olle Stenberg upp olika beräkningar. Dessa pekar på att en 5,1 km² stor odling av sjöpungar skulle kunna generera lika mycket energi som Sveriges största havsbaserade vindkraftpark – Lillgrund Vindkraftsverk – men till halva investeringskostnaden.
– Utöver det skulle 13 000 ton kväve och 1 200 ton fosfor tas upp ur haven.

Källa: SVT Nyheter Väst (öppnas i ny flik)


Fakta: Sjöpungar har det latinska namnet Ciona intestinalis och tillhör gruppen ascidier som finns i havet. Sjöpungarna finns på ett djup från en halv meter till ett djup på flera hundra meter. Den vanligaste är den så kallade tarmsjöpungen. Denna kan snabbt kan kolonisera olika ytor, exempelvis båtbottnar och rep som används i samband vid odling av musslor.

Från hot till möjlighet – miljömål i praktiken

Före dagens struktur av Sveriges miljömål med ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och tjugofyra etappmål, organiserade Naturvårdsverket arbetet för att nå miljöpolitikens mål utifrån tretton olika miljöhot.


Man kan se de sexton miljökvalitetsmålen som hot som skall bekämpas. Eller som problemområden för vilka staten skall ta fram riktlinjer och regelverk för företag och medborgare att följa för att uppnå dessa mål. Målsättningar är nödvändiga eftersom man måste kunna mäta och omprioritera under vägen. För att vi skall klara de utmaningar vi möter på vägen mot våra miljömål krävs det att alla aktörer samverkar. Det gäller både myndigheter, företag och medborgare och initiativ behöver tas från olika håll samtidigt.

Från kamp till kalasmöjlighet

EcoConcept ser att det för företag och enskilda innovatörer finns ett helt knippe möjligheter upplagda, ett smörgåsbord med produkter och tekniker inom var och ett av de sexton miljökvalitetsmålen. För varje miljömål kan utvecklingsinsatser göras och en marknad definieras. Samtidigt presenteras det löpande vägledning om i vilken riktning lagstiftaren agerar. Så att kontinuerligt bevaka hur arbetet mot målen utvecklas är viktigt också för näringslivet. Den som presenterar en intressant lösning på vägen mot målen har därför stora möjligheter. Det kan vara att erhålla utvecklingsstöd lokalt eller nationellt. Man kan också nå ut med tekniken till många användare och kunder eftersom Sverige är ett respekterat land inom miljöteknik.

Du finner information om delresultaten på väg mot miljökvalitetsmålen på sidan Miljömål.se.

Fortsätt läsa Från hot till möjlighet – miljömål i praktiken