Alla inlägg av admin

Risk för vattenbrist 2019

Grundvattennivåer 2019-04-01

Under årets första kvartal har nederbörden i hela landet varit över genomsnittligt. Detta har för stora delar av landet inte varit tillräckligt för att återställa låga grundvattennivåer. Snö finns i nordvästra Svealand och nästan hela Norrland. Snöns vatteninnehåll är mindre än genomsnittligt i de flesta delar av det snötäckta området. Flödena är mestadels högre än eller ungefär genomsnittliga i hela landet. Vattenståndet i Vättern är under det genomsnittliga för årstiden medan vattenstånden i Storsjön, Siljan och Vänern är genomsnittliga för årstiden. I Mälaren och Hjälmaren är vattenstånden över de genomsnittliga.

Risk för vattenbristGrundvattennivåer mycket under det normala

I de små grundvattenmagasinen har en återhämtning skett. De små magasinens grundvattennivåer är nära eller över de normala för årstiden i hela landet. I de stora grundvatten-magasinen är nivåerna däremot under eller mycket under de normala i större delen av landet. Den nederbörd som kommit under vintern är inte tillräcklig för att de stora magasinens nivåer ska återgå till det normala. För de västliga och östliga delarna av Götaland samt nordöstra Norrland är grundvatten-nivåerna däremot nära de normala i de stora grundvattenmagasinen.

De orange markerade områdena på kartan ovan visar de delar av Sverige där grundvattennivåerna i stora magasin nu är mycket under det normala. Dessa sammanfaller med de områden där nederbördsavvikelsen nedåt under 2018 var störst jämfört med ett normalår. Bor man i de markerade områdena kan det vara en god idé att ta till vara på regn- och smältvatten för sommarens bevattningsbehov ifall man har möjlighet.

vattenbrist i stora magasin 2019_03
Klicka för att förstora bilden

 

Endast i Västergötland, östra Småland, Blekinge, västligaste Norrbotten och på Öland ligger grundvattennivåerna i stora magasin nära normala nivåer. I övriga landet ligger nivåerna under de normala.

Källor: SMHI, SGU (öppnas i nya flikar)

 

Bevattningsförbud över hela Gotland

bevattningsförbud
Bevattningsförbud råder på hela Gotland från 1 april.

Från och med måndagen den 1 april införs bevattningsförbud över hela ön. Detta gäller för abonnenter som är kopplade till Region Gotlands vattenledningsnät. Man uppmanar även alla som har enskilda vattentäkter till att spara på vattnet.

Vattenbrist förväntas under 2019

De stora vattenmagasinen på Gotland har ännu inte återhämtat sig efter fjolåret. Nivån i dessa magasin är fortfarande mycket under det normala. Vattennivån i Tingstäde träsk är just nu dessutom lägre jämfört med samma tid ett normalt år.

I fjol var nederbörden på Gotland också under det normala. Man uppmätte i till exempel Visby under 2018 endast 431 mm nederbörd. Detta är mycket under det normala som är cirka 600 mm.

Detta gäller från 1 april 2019

Region Gotland bedömer med ovanstående som underlag att ett bevattningsförbud behövs för hela Gotland från den 1 april.

Förbudet gäller:

  • Bevattning med spridare eller slang (ej heller droppbevattning). Givetvis får du vattna med vanlig vattenkanna.
  • Biltvätt med slang.
  • Spa/pool/bassänger får inte fyllas på med kommunalt dricksvatten.

Källa: Region Gotland (öppnas i ny flik)

Lokaltidningen Vellinge uppmärksammar ZeoFriction

 

Vulkaniskt material halkans nya fiende: ”Roligt ligga i framkant”

Vägförening ville hitta ett miljövänligt alternativ

HÖLLVIKEN. Vägförening nr 1 i Höllviken tröttnade på problemen som följer med salt som halkbekämpning och hittade ett alternativ – det vulkaniska materialet zeolit.
Av Åsa Meierkord
 

När vintern kommer till Skåne och Höllviken är halkan alltid ett stort ämne och bekymmer bland de många vägföreningarna i kommunen. Höllvikens Vägförening nr 1 som förvaltar cirka sex kilometer väg – huvudgatorna Boltensternsvägen, Höllviksstrandsvägen och Steffensvägen samt tillhörande sidovägar, är inget undantag.

– Varje dag cyklar ett stort antal barn till skolan och här passerar även barn från ett stort antal andra område. Vägföreningen vill hålla en säker skolväg men även gående som promenerar eller rastar sina hundar skall känna säkra vid promenader inom vårt område, säger Ulf Nebel, vägfogde i föreningen.

ULF NEBEL har studerat hur man skulle kunna göra vinterväghållningen miljövänlig i många omgångar.

– Tidigare har vi lagt ut en stenkross men det måste delvis blandas med salt för att materialet skall kunna spridas. Hundar och andra husdjur får skador av frätande salt, säger Ulf Nebel.

Han fick upp intresset för materialet zeolit efter att ha varit i kontakt med det på golfklubben.

– Det är ett vulkaniskt material, helt naturligt, miljövänligt och nedbrytbart. Om zeoliten hamnar på skor, tassar eller kläder behöver man inte känna sig orolig, säger han.

NÄR HALKAN nyligen slog till lade föreningen ut zeoliten för första gången och hittills ser det ut att fungera bra.

– Zeoliten är något dyrare men vi tycker att vinsterna för miljön är betydligt större. Många kommuner vill förbjuda spridning av salt som halkbekämpning och i Kiruna är det redan totalstopp, det är roligt att vi kan ligga i framkant, säger Ulf Nebel.

ZEOLIT

Zeolit är inget smältmedel utan en mineral som absorberar den tunna vattenfilm som finns på ytan av is och snö och fastnar. Resultatet blir en sandpapperseffekt på asfalt, sten och trä.

Zeoliten var det enda halkbekämpningsmedlet som var miljögodkänt under vinterspelen i Vancouver 2010 och används sedan 2005 runt om i Kanada.

Källa: Lokaltidningen Vellinge (öppnas i ny flik)

Halkbekämpning med ZeoFriction i tidningen Utemiljös vinternummer!

Risk för halka och du vill undvika salter som skadar infrastruktur, djur och natur? Repar väggrus och sand er marksten, natursten och golven inomhus? Orsakar väggrusets stenar stopp i rulltrappor och automatiska dörrar? Det finns som tur är ett både effektivare och skonsammare sätt att hålla halkfritt: Halkbekämpning med ZeoFriction.

Miljösmart halkbekämpning med ZeoFriction, d.v.s. högeffektiva, ekologiska zeoliter, som varken innehåller salt eller repar känsliga material, uppmärksammas nu i Tidningen Utemiljös temanummer om vintern. Klicka på artikeln nedan och läs om hur man håller halkfritt på grönt vis på Gröna Lund och Kolmården. Kontakta oss gärna på info@ecoconcept.se eller 0704-163377 om du önskar mer information om skonsamma sätt att bekämpa ishalka.

Halkfritt med skonsamma naturliga zeoliter i Tidningen Utemiljö
Halkfritt med skonsamma naturliga zeoliter i Tidningen Utemiljö

Våra uppvärmda markplattor uppmärksammas i dansk media

Våra uppvärmda markplattor som är både energieffektiva och automatiska har nu även uppmärksammats i den välmatade danska trädgårdsanläggartidskriften Grønt Miljø.

Grön Miljö Nr 4 2018 om Conficomp uppvärmda markplattor
Grønt Miljø Nr 4 2018

Klicka här för att läsa notisen i Grønt Miljø 2018 nr 04 (öppnas i ny flik)

...eller klicka här för att komma till nedladdningssidan för hela tidningsnumret.

”Grønt Miljø er et magasin om planlægning, anlæg og drift af have, park og landskab. I ti årlige numre skriver vi for fagfolk i privat eller offentlig virksomhed, fagets kunder, leverandører og uddannelsessøgende.”

Tidningen Utemiljö gör reportage om smart energisnål markvärme

Idag fick vi besök från Tidningen Utemiljö som kommer att göra ett reportage om vår smarta markvärme. Utemiljö vänder sig till de som yrkesmässigt arbetar med parker, trädgårdar, kyrkogårdar, golfanläggningar och andra grönområden och utemiljöer. Tidningen är också organ för STAF – Trädgårdsanläggarna i Sverige. Man skall ha ett temanummer om markbeläggning och ville ställa frågor och ta bilder inför ett reportage om vår markvärme.

Lena Fredriksson från Tidningen Utemiljö gör reportage om Conficomp markvärme som kan kombineras med olika ytmaterial. Bo Nordqvist demonstrerar.
Conficomp markvärme kan kombineras med olika ytmaterial. Bo Nordqvist visar Lena Fredriksson från Tidningen Utemiljö.

Särskilt användning i trappor och ramper är intressant, menade Lena Fredriksson. Anledningen är att dessa ytor vintertid kräver särskilt underhåll för manuell halkbekämpning för att uppfylla tillgänglighetskraven, vilket blir kostsamt. Så kan man helt automatiskt tillse att ishalka och snöhinder aldrig uppstår finns det mycket pengar att spara.

Till Tidningen Utemiljö

Till Trädgårdsanläggarna i Sverige

Zink i foder till smågrisar förbjuds inom fem år

Klart med förbud mot zink i foder till smågrisar

Sedan ett halvår tillbaka har användandet av medicinska halter zink  i foder till smågrisar debatterats flitigt inom EU. Nu står det klart att det blir ett förbud efter en övergångsperiod på upp till fem år.

sugga får zink i foder till smågrisar

Hög dos av zink i foder kan i vissa fall underlätta avvänjningsproblem hos smågrisar. Åtgärden betraktas som medicinsk och kräver därför recept från en veterinär. I Sverige uppskattas det att omkring 40 procent av grisarna avvänjs med hjälp av så kallat zinkfoder.

European Medicines Agency (EMA) har insisterat att ett förbud bör införas. EMA:s främsta motiv är att överflödig zink riskerar att hamna i jord och vattendrag via smågrisarnas gödsel. Detta kan i förlängningen innebära miljöfara. Fortsätt läsa Zink i foder till smågrisar förbjuds inom fem år

Alternativ till zink till smågrisar verkningslösa

Tre testade alternativ till zink till smågrisar verkningslösa medan minskad zinkdos fungerade lika bra

alternativ till zink till smågrisar i samband med avvänjning är ett önskemålEn nyligen genomförd undersökning av alternativ till zink till smågrisar visade att en 40 % minskning av den normala foderinblandningen zink fungerade precis lika bra som normaldos för diarrébehandling under avvänjningsperioden.

Tre alternativa foderinblandningar (OceanFeed, MiyaGold och GærPlus) testades också. Dessa visade sig tyvärr verkningslösa mot diarréer eller t.o.m. förvärrade problemen. Fortsätt läsa Alternativ till zink till smågrisar verkningslösa

Sjöpungen kan minska övergödning och ge energi

Kan man minska övergödning av havet och samtidigt skapa förnybar energi? Utanför Djupvik på Tjörn gör man just det, genom att skörda en krabat som växer så det knakar på misslyckade musselodlingar.

Övergödning kan minskas av sjöpungsodling
Sjöpung – Ciona intestinalis – Klicka för större bild!

Från början var drömmen att göra biogas. Genom att röta den skördade sjöpungen skulle man få gas som gick att tanka bilen med. Samtidigt fick man upp en del av den fosfor och kväve från till exempel jordbruket, som orsakar övergödning i havet. Detta eftersom en sjöpung tar upp kväve och fosfor på samma sätt som en blåmussla. Men eftersom sjöpungarna saknar skal är biomassan i deras inre mycket enklare att röta.

Allt levande innehåller kväve

– Allt levande innehåller kväve. Skördar vi det, och tar upp det som vi gör nu, så får vi tillbaka upp det på land, säger marinbiolog Fredrik Norén som driver företaget N-Research i Lysekil.

Projektet är i full gång och de första sjöpungarna skördades i november 2015. Enligt Olle Stenberg, VD på Marin Biogas Sverige AB som driver projektet, kan en hektar odling av sjöpung ge 650 MWh per år. Samtidigt renar man havet från 26 ton kväve och två ton fosfor.

Övergödning kan omvandlas till energi

Under Östersjöseminariet i oktober 2015 visade Olle Stenberg upp olika beräkningar. Dessa pekar på att en 5,1 km² stor odling av sjöpungar skulle kunna generera lika mycket energi som Sveriges största havsbaserade vindkraftpark – Lillgrund Vindkraftsverk – men till halva investeringskostnaden.
– Utöver det skulle 13 000 ton kväve och 1 200 ton fosfor tas upp ur haven.

Källa: SVT Nyheter Väst (öppnas i ny flik)


Fakta: Sjöpungar har det latinska namnet Ciona intestinalis och tillhör gruppen ascidier som finns i havet. Sjöpungarna finns på ett djup från en halv meter till ett djup på flera hundra meter. Den vanligaste är den så kallade tarmsjöpungen. Denna kan snabbt kan kolonisera olika ytor, exempelvis båtbottnar och rep som används i samband vid odling av musslor.

Från hot till möjlighet – miljömål i praktiken

Före dagens struktur av Sveriges miljömål med ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och tjugofyra etappmål, organiserade Naturvårdsverket arbetet för att nå miljöpolitikens mål utifrån tretton olika miljöhot.


Man kan se de sexton miljökvalitetsmålen som hot som skall bekämpas. Eller som problemområden för vilka staten skall ta fram riktlinjer och regelverk för företag och medborgare att följa för att uppnå dessa mål. Målsättningar är nödvändiga eftersom man måste kunna mäta och omprioritera under vägen. För att vi skall klara de utmaningar vi möter på vägen mot våra miljömål krävs det att alla aktörer samverkar. Det gäller både myndigheter, företag och medborgare och initiativ behöver tas från olika håll samtidigt.

Från hot till möjligheter

EcoConcept ser att det för företag och enskilda innovatörer finns ett helt knippe möjligheter upplagda, ett uppdukat smörgåsbord med produkter och tekniker inom var och ett av de sexton miljökvalitetsmålen. För varje miljömål kan utvecklingsinsatser göras och en marknad definieras. Samtidigt presenteras det löpande vägledning om i vilken riktning lagstiftarna agerar. Så att kontinuerligt bevaka hur arbetet mot målen utvecklas är viktigt också för näringslivet. Den som presenterar en intressant lösning på vägen mot målen har därför stora möjligheter. Det kan till exempel vara att söka och erhålla utvecklingsstöd lokalt eller nationellt. Man kan också nå ut med sin teknik till många fler användare och kunder eftersom Sverige är ett respekterat land inom miljöteknik som många bevakar.

Du finner information om delresultaten på väg mot miljökvalitetsmålen på sidan Miljömål.se.

Fortsätt läsa Från hot till möjlighet – miljömål i praktiken

Hållbar utveckling