Alternativ till zink till smågrisar verkningslösa

Tre testade alternativ till zink till smågrisar verkningslösa medan minskad zinkdos fungerade lika bra

alternativ till zink till smågrisar i samband med avvänjning är ett önskemålEn nyligen genomförd undersökning av alternativ till zink till smågrisar visade att en 40 % minskning av den normala foderinblandningen zink fungerade precis lika bra som normaldos för diarrébehandling under avvänjningsperioden.

Tre alternativa foderinblandningar (OceanFeed, MiyaGold och GærPlus) testades också. Dessa visade sig tyvärr verkningslösa mot diarréer eller t.o.m. förvärrade problemen. Fortsätt läsa Alternativ till zink till smågrisar verkningslösa

Sjöpungen kan minska övergödning och ge energi

Kan man minska övergödning av havet och samtidigt skapa förnybar energi? Utanför Djupvik på Tjörn gör man just det, genom att skörda en krabat som växer så det knakar på misslyckade musselodlingar.

Övergödning kan minskas av sjöpungsodling
Sjöpung – Ciona intestinalis – Klicka för större bild!

Från början var drömmen att göra biogas. Genom att röta den skördade sjöpungen skulle man få gas som gick att tanka bilen med. Samtidigt fick man upp en del av den fosfor och kväve från till exempel jordbruket, som orsakar övergödning i havet. Detta eftersom en sjöpung tar upp kväve och fosfor på samma sätt som en blåmussla. Men eftersom sjöpungarna saknar skal är biomassan i deras inre mycket enklare att röta.

Allt levande innehåller kväve

– Allt levande innehåller kväve. Skördar vi det, och tar upp det som vi gör nu, så får vi tillbaka upp det på land, säger marinbiolog Fredrik Norén som driver företaget N-Research i Lysekil.

Projektet är i full gång och de första sjöpungarna skördades i november 2015. Enligt Olle Stenberg, VD på Marin Biogas Sverige AB som driver projektet, kan en hektar odling av sjöpung ge 650 MWh per år. Samtidigt renar man havet från 26 ton kväve och två ton fosfor.

Övergödning kan omvandlas till energi

Under Östersjöseminariet i oktober 2015 visade Olle Stenberg upp olika beräkningar. Dessa pekar på att en 5,1 km² stor odling av sjöpungar skulle kunna generera lika mycket energi som Sveriges största havsbaserade vindkraftpark – Lillgrund Vindkraftsverk – men till halva investeringskostnaden.
– Utöver det skulle 13 000 ton kväve och 1 200 ton fosfor tas upp ur haven.

Källa: SVT Nyheter Väst (öppnas i ny flik)


Fakta: Sjöpungar har det latinska namnet Ciona intestinalis och tillhör gruppen ascidier som finns i havet. Sjöpungarna finns på ett djup från en halv meter till ett djup på flera hundra meter. Den vanligaste är den så kallade tarmsjöpungen. Denna kan snabbt kan kolonisera olika ytor, exempelvis båtbottnar och rep som används i samband vid odling av musslor.

Från hot till möjlighet – miljömål i praktiken

Före dagens struktur av Sveriges miljömål med ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och tjugofyra etappmål, organiserade Naturvårdsverket arbetet för att nå miljöpolitikens mål utifrån tretton olika miljöhot.


Man kan se de sexton miljökvalitetsmålen som hot som skall bekämpas. Eller som problemområden för vilka staten skall ta fram riktlinjer och regelverk för företag och medborgare att följa för att uppnå dessa mål. Målsättningar är nödvändiga eftersom man måste kunna mäta och omprioritera under vägen. För att vi skall klara de utmaningar vi möter på vägen mot våra miljömål krävs det att alla aktörer samverkar. Det gäller både myndigheter, företag och medborgare och initiativ behöver tas från olika håll samtidigt.

Från kamp till kalasmöjlighet

EcoConcept ser att det för företag och enskilda innovatörer finns ett helt knippe möjligheter upplagda, ett smörgåsbord med produkter och tekniker inom var och ett av de sexton miljökvalitetsmålen. För varje miljömål kan utvecklingsinsatser göras och en marknad definieras. Samtidigt presenteras det löpande vägledning om i vilken riktning lagstiftaren agerar. Så att kontinuerligt bevaka hur arbetet mot målen utvecklas är viktigt också för näringslivet. Den som presenterar en intressant lösning på vägen mot målen har därför stora möjligheter. Det kan vara att erhålla utvecklingsstöd lokalt eller nationellt. Man kan också nå ut med tekniken till många användare och kunder eftersom Sverige är ett respekterat land inom miljöteknik.

Du finner information om delresultaten på väg mot miljökvalitetsmålen på sidan Miljömål.se.

Fortsätt läsa Från hot till möjlighet – miljömål i praktiken

Conficomp markvärme gör halkfritt och tillgängligt per automatik

BPAB - Bollebygds Plast AB
BPAB – Bollebygds Plast AB

Känner du till Conficomp? Idag hade vi möte med innovativa BPAB, vilket står för Bollebygds Plast AB. BPAB har lång erfarenhet av att tillverka komponenter av olika plastkompositmaterial. De metoder man använder är t.ex. manual lay-up och resin transfer molding (RTM). Vad som väckte vårt intresse, är att man har lyckats kombinera FRT (Fiber Reinforced Polymer) med ett konduktivt fibermaterial. Detta material är mycket tunt, under millimetern och alltså elektriskt ledande. På så vis bygger man upp tunna skivor som fungerar som halvledare och avger värme när elektricitet leds igenom.

Conficomp är uppbyggd av fyra olika lager med det konduktiva lagret närmast under ytan
Conficomps fyra lager – klicka för större bild!

BPAB kombinerar ett lager av det konduktiva materialet med en värmeisolering under och ansluter en lågspänd elkabel. Dessutom förlägger man en temperatursensor dolt i ytan. Allt gjuts sedan in i fiberkomposit och kopplas till en termostat. Resultatet blir en helt tät, isolerad skiva som avger värme när det blir kallt på ytan. Automatiken sörjer för att anläggningen sköter sig själv helt utan underhåll, dygnet runt – året runt. BPAB har döpt sin teknik för CONFICOMP, vilket uttydes CONductive FIber COMPosite.

Halkfritt – helt automatiskt!

Eftersom uppvärmningen av det tunna konduktiva materialet går på ett par minuter, tillåts termostaten reagera mellan snäva intervaller. Man kapar därför värmetopparna jämfört med värmekablar och kan spara upp till 70 % av energin. Detta gäller speciellt i de delar av Sverige där temperaturen ofta pendlar runt 0 grader vintertid. Att endast ett tunt lager vid ytan värms upp och att det är välisolerat nedåt, bidrar förstås också till den lägre energiförbrukningen. Jämför med t.ex. värmekablar som behöver värma upp hela stenläggningar, järnkonstruktioner eller tjocka lager med asfalt.

Skivorna kan göras från 3 mm tjocka upp till decimetern, beroende på användningsområde. Man kan forma dem på olika sätt, och t.ex. böja runt dem. Så skapar man t.ex. en tunn trappstegsinsats inklusive trappnos som kan monteras i en befintlig trappa.

Trappa utanför entré
Trappa –  Klicka för större bild

Plattorna kan även förstärkas för att bli körbara för tunga fordon och efterlikna marksten, asfalt eller t.o.m. trä.

Man tillverkar idag också uppvärmda taktila plattor och sinusplattor för att underlätta för synhandikappade vintertid.

Energieffektiv markvärme

Det finns oändligt många användningsområden för Conficomp . Vad vi gillar och som kompletterar Ecoconcepts verksamhet, är att Conficomp bidrar till halkfritt och ökad tillgänglighet till fastigheter för alla även vintertid. Dessutom till 50-70 % lägre energikostnad än andra solitära värmelösningar. Hetvattensystem kopplade till fjärrvärme som nyttjar spillvärme från industrier kan säkert också ge en låg energikostnad, men finns knappast tillgängligt överallt.

Ramp till entré vårdhem
Ramp – Klicka för större bild

Men för mindre ytor som utanför entréer, nödutgångar, i trappor och ramper där ofta elektricitet finns nära tillgängligt blir detta en elegant lösning som kan kopplas in utan större anläggningskostnad.

Ecoconcept och BPAB i samarbete om Conficomp

Vi har därför som enda externa organisation idag fått förtroende att marknadsföra och sälja Conficomp i nära samarbete med BPAB, Så kontakta oss på info@ecoconcept.se eller 0704-163377 om du är intresserad av att veta mer om Conficomp!

Läs mer: Conficomp markvärme (nytt fönster)

Fakta om användningen av vägsalt

Fakta om vägsalt

  • I Sverige använder Trafikverket årligen ca 250 000 ton vägsalt på det statliga vägnätet. Därtill kommer minst lika mycket ytterligare som sprids av kommuner, fastighetsbolag och privatpersoner och som det saknas statistik över.
  • En anledning till att man saltar och inte sandar på t.ex. motorvägar är att vid snabbare trafik så förstör sanden lacken på fordonen.  Sandar gör man bara på mindre vägar enligt  Richard Hovemyr, trafikledare vid Trafikverket.
  • Vägsalt är bara effektivt för att smälta is och snö ned till ca  9 minusgrader. Om man först har saltat så att vägbanan är våt av vatten och saltlake och temperaturen sedan sjunker ytterligare, så kan det frysa till is. Då finns risken att det blir ännu halare.
  • Vägsalt innehåller utöver natriumklorid (NaCl = koksalt) gips (CaSO4) och natriumferrocyanid  (Na4Fe(CN)6 x 3H2O) för att saltet inte skall klumpa ihop sig.
    Plogbil med spridare för vägsalt
    Snöplog med saltspridare

Trafikverkets avvägningar vid vägsaltning

  • Av framkomlighets- och trafiksäkerhetsskäl används vägsalt (natriumklorid; NaCl) för halkbekämpning på svenska vägar vid temperaturer kring 0 °C.
  • Det statliga vägnätet är uppdelat i fem vinterstandardklasser Vägsalt enligt Trafikverket vars logotyp visas härutifrån krav på väglaget. Kraven anger typ av insats för snöröjning och halkbekämpning och tid tills insats ska vara genomförd. Vägnätet i klass 1-3 som tillsammans utgör 25 procent av det statliga vägnätet halkbekämpas kemiskt med saltlösning eller befuktat salt.
  • Vid frosthalka, främst på hösten och våren, sprids vägsalt även på vägar i klass 4 som annars företrädesvis sandas. Vägar i standardklass 5 som utgör drygt hälften av det statliga vägnätet sandas normalt. Även vägar som halkbekämpas mekaniskt genom sandning tillförs en viss mängd salt genom att salt blandas i sanden för att förhindra frysning.
  • Kloridjonen är lättrörlig i mark och grundvatten och förhöjda salthalter påträffas i vattentäkter längs de vägar som saltas. Trafikverket har arbetat för att minska saltmängden och idag sprids NaCl oftast som saltlösning istället för torrt eller befuktat salt.

    Bild på rådjur som lockats till vägen av vägsalt
    Vägsalt drar till sig vilt som kan orsaka trafikolyckor. – Klicka för större bild!

Källor:

www.miljomal.se (ny flik)

www.bt.se (ny flik)

Vad är ett ekokoncept?

Vad är ett ekokoncept?

Vad är ett ekokoncept? Ordledet “eko” kommer från ekologi. Ekologi är den vetenskap som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

“Koncept” kan både betyda en övergripande och bärande idé och en lösning på ett givet problem. Så EcoConcepts verksamhetsidé är att utveckla och informera om hållbara och miljövänliga innovativa produkter och metoder som samspelar mot en långsiktigt hållbar miljö. Olika ekokoncept helt enkelt. För att lyckas med detta måste vi samspela med varandra. Fortsätt läsa Vad är ett ekokoncept?

Hållbar utveckling